Kontakta oss på Vakin

Vi är redo att svara på dina funderingar om vatten, avlopp, avfall och återvinning.

E-post: kundservice@vakin.se

Telefon: 090-16 19 00

Telefontid vardagar: 08:00–15:00

Postadress: 901 84, Umeå

Besöksadress: Övägen 37, Umeå
Visa på karta

Skriv ut

Så renas avloppsvattnet

I reningsverket renas spillvattnet (avloppsvattnet) både mekaniskt, kemiskt och biologiskt. När vattnet är färdigrenat, kontrolleras det och släpps sedan ut i havsvikar, älvar och åar.

Försedimenteringsbassänger vid Umeå avloppsreningsverk.

Så fungerar det

Allt som vi spolar ner i avloppet transporteras via ledningar till ett avloppsreningsverk, där reningen sker i flera olika steg:

  1. Rensgallret fångar först upp föremål större än 10 millimeter ur spillvattnet. Varje år fångas 70 ton rens och skräp upp, skräp som aldrig borde ha hamnat i toaletten. Risken är att renset sätter igen avloppspumparna, att driftstörningar uppstår och pumparna går sönder.

  2. Sandfånget. Här avskiljs sedan sand och andra tyngre partiklar; allt som är tyngre än vatten sjunker till botten. Sanden pumpas från botten upp till en ränna och in i en sandavvattnare. Sanden går därefter vidare till en stor container. Spillvatten som är kvar avskiljs och leds tillbaka till sandfånget och förs nu vidare till försedimenteringen.

  3. Kemisk fällning och försedimentering. I passagen, innan försedimenteringen, tillsätts ett fällningsmedel som gör att smuts klumpas ihop och bildar större partiklar. Dessa sjunker antingen till botten eller flyter upp till ytan i bassängerna. Där rensas spillvattnet från näringsämnet fosfor som kan orsaka att exempelvis sjöar växer igen. En stor skrapa för sedan slammet från bassängens botten och yta till en ränna för vidare pumpning till förtjockaren. Spillvattnet som fortfarande är lite grumligt går nu vidare till biosteget.

  4. Här arbetar flera miljoner mikroorganismer med att äta upp urin och avföring. För att mikroorganismerna ska trivas tillsätts syre via stora syrepumpar. Därigenom härmar vi naturens eget sätt att bryta ner föroreningar. Mikroorganismerna är känsliga för kemikalier – därför är det viktigt att du inte spolar ner exempelvis rengöringsmedel, färgrester och oljor. Det innebär i så fall att vattendrag i anslutning till reningsverket får ta emot både fosfor och kemikalier.

  5. Vattnet rinner sedan sakta ner i en ränna till tre bassänger. I bassängerna får nu de mikroorganismer som sluppit ut från biosteget, lugnt sjunka ner till botten för att bilda en matta av slam. För att biosteget inte ska tappa alla sina ”arbetande” mikroorganismer, måste en viss mängd mikroorganismer (slam), föras tillbaka till biosteget. Om det är lågt flöde till avloppsreningsverket, kan antalet mikroorganismer bli för många. Dessa mikroorganismer leds till slamförtjockaren. Ibland finns ytterligare lite slam kvar som tas tillbaka för ännu ett varv i reningsproceduren. Det vatten som är kvar nu är så rent att det kan släppas ut närmste vattendrag.

Slammet rötas och blir biogas

I slamförtjockaren sjunker slammet till botten och pumpas sedan vidare till en rötkammare. Inne i rötkammaren är det syrefritt och cirka 37 grader varmt. Slammet stannar ungefär 25 dygn för att rötas. Då frigörs energi som blir biogas (metangas och koldioxid). Det används för uppvärmning av rötkammare, reningsverkets lokaler och av kontoret.