Så renas avloppsvattnet

I ett reningsverk kan avloppsvatten renas mekaniskt, kemiskt och biologiskt. Det renade vattnet släpps sedan ut i vattendrag.

Försedimenteringsbassänger vid Umeå avloppsreningsverk.

Så fungerar det

Allt som vi spolar ner i avloppet transporteras via ledningar till ett avloppsreningsverk, där reningen sker i flera olika steg. Reningsverk fungerar olika beroende på hur stora de är och vad som ska renas. Ungefär så här kan det gå till.

1. Rensgallret fångar först upp större föremål eller skräp. Nästan allt borde ha hamnat i skräpkorgen istället. Risken är att skräpet orsakar stopp i rör och pumpar på vägen till reningsverket.
   
   
2. Sandfånget avskiljer sand och andra tyngre partiklar som sjunker till botten. Sanden tvättas och avvattnas. Den kan användas till konstruktionsmaterial.
   
   
3. I kemisk fällning tillsätts en kemikalie som reagerar med fosfat och slampartiklar så de klumpar ihop sig och sjunker till botten i bassänger. Det gör att vi minskar mängden näringsämnen i avloppsvattnet. Slammet från bassängens botten går vidare till slambehandling. Avloppsvattnet går vidare till biosteget.
   
   
4. I biosteget arbetar mikroorganismer med att bryta ner kvarvarande organiskt material. För att mikroorganismerna ska trivas får de syre via stora luftpumpar. Efter luftningen går vattnet vidare till bassänger där mikroorganismerna sjunker ner till botten. En del mikroorganismer förs tillbaka till biosteget, resten leds till slamhanteringen.
   
   
5. Provtagning sker i flera steg för att kontrollera att reningen fungerar som den ska.
   
   
6. Efter biosteget är vattnet så rent att det kan släppas ut närmste vattendrag. Beroende på hur mycket vatten som kommer in i reningsverket så tar det ungefär ett dygn för vattnet att renas.
   
   

Slammet rötas och blir biogas

Slammet från reningsprocessen är en resurs som innehåller mycket näring och energi. Slammet rötas i rötkammare. Inne i rötkammaren är det syrefritt och cirka 37 grader varmt. Här jobbar ännu fler mikroorganismer som trivs i syrefri miljö. När slammet rötas bildas biogas (metangas och koldioxid). Gasen används för att producera el och värme som används till rötkammare, reningsverkets lokaler och kontor.