Kontakta oss på Vakin

Vi är redo att svara på dina funderingar om vatten, avlopp, avfall och återvinning.

E-post: kundservice@vakin.se

Telefon: 090-16 19 00

Telefontid vardagar: 08:00–15:00

Postadress: 901 84, Umeå

Besöksadress: Övägen 37, Umeå
Visa på karta

2019-07-05

Hur ska vi klara framtidens vattenförsörjning?

Hur ska kommuner med vitt skilda förutsättningar kunna leverera rent dricksvatten även imorgon? Måste vattnet bli förorenat innan vi förstår allvaret? Framtidens vattenförsörjning var temat när representanter från Kommunutredningen, Nordmalings kommun, Vakin och Svenskt Vatten möttes på Vattenforum i Almedalen.

Del 1

Del 2

Del 3

VA-infrastruktur som byggdes på 50-talet, innan vatten sågs som vårt viktigaste livsmedel, och som i stort stått orörd sedan dess. Förändringar i klimatet och i demografin. En eskalerande kompetens- och resursbrist. Ja, nu hopar sig utmaningarna i Sveriges 290 kommuner när det gäller dricksvattenförsörjningen. Historiskt har vi varit bortskämda med rent, friskt dricksvatten som strömmar ur kranen, men nu står alltså krisen för dörren.

Ökad polarisering i kommunerna

Kommunutredningen har en tydlig koppling till vattenförsörjning och ger viktiga riktlinjer för hur frågan kan hanteras, enligt huvudsekreteraren Sverker Lindblad. Utredningen benar ut kommunernas kapacitet att klara generella prövningar kopplade till urbanisering och demografi. En kommuns åldersstruktur har nämligen stor betydelse för dess ekonomiska och kompetensmässiga styrka.

Nu sker en ökad polarisering, där både de mindre och större kommunerna ökar i antal. Eftersom alla kommuner, oavsett storlek, i princip har samma uppdrag uppstår stora utmaningar. Här har Kommunutredningen identifierat två huvudsakliga spår: dels den bristande kapaciteten i de mindre kommunerna, dels de urbaniserade kommunerna runt större städer, där den funktionella regionen inte överensstämmer med kommungränserna.

Lägg till detta ett antal andra kommunala prövningar: svag ekonomi, kompetensförsörjning, etablering av nyanlända, klimatförändringar, ett ökat anspråk på service och investeringar som skjuts på framtiden. Vilka är lösningarna då? Kommunutredningen resonerar bland annat kring en kommunal och regional samverkan, sammanslagning av kommuner, att staten tar ett större ansvar och digitaliseringens möjligheter.

Samarbete viktigt för mindre kommun

Madelaine Jakobsson, kommunalråd i Nordmalings kommun, bekräftar bilden av kommunernas svårigheter. Här finns det god tillgång på friskt vatten, men kapaciteten och kompetensen att ta hand om det är en knepigare nöt att knäcka för en liten kommun. Det krävs helt enkelt en kritisk massa för att kunna sköta verksamheten. I exempelvis Västerbotten är det endast två kommuner av femton som har befolkningsunderlag nog för att klara vattenförsörjningen.

För att klara försörjningen framöver, och för att följa lagstiftningen, har Nordmalings kommun tittat på olika samarbetsvarianter bortom kommungränsen. Samtidigt uppstår nya frågeställningar: får en liten kommun bestämma lika mycket som en stor i ett samarbete? Hur ska beslutet försvaras på hemmaplan? Vatten är något av en symbolfråga för kommunerna.

Övergripande styrning, långsiktiga investeringar

Krävs det att vattenkvaliteten försämras rejält innan dricksvattnet blir en kärnfråga? Kanske, för i dagsläget är det svårt för en lokalpolitiker att motivera VA-investeringar framför finansiering av vård, skola och omsorg. Årligen investerar kommunerna nu omkring 12 miljarder i VA-satsningar enligt SKL och siffran skulle behöva fördubblas. Trots detta, saknas VA-perspektivet ofta i samhällsdebatten.

Tomas Blomqvist, vd på Vakin, pekar på Västerbottens utsatta situation: här finns 50 procent längre VA-ledningar, fyra gånger fler anläggningar och en befolkningsmängd lika liten som på 1890-talet. Han beskriver ett akut läge med läckande, överdimensionerade rör, där vattnet står stilla och bakterietillväxten ökar. Receptet då? Knappast en quick fix; nu måste till ett riktigt krafttag för att adressera VA-utmaningarna. Det krävs en gemensam nationell myndighet med övergripande ansvar, starkare VA-organisationer som spänner över större regionala områden och där enhetstaxa råder, en långsiktigt säkrad finansiering och att lokalpolitikerna ska få styrka att fatta de obekväma besluten.

Fler kommuner går ihop

Samtidigt menar Svenskt Vattens vd Pär Dalhielm att medlemmarna gör många bra saker redan i dag. Fler kommuner går nu ihop för att finansiera och tackla utmaningarna tillsammans. Starka VA-organisationer, som backar upp varandra med teknik och kompetens, är en grundförutsättning i det fortsatta arbetet. Kanske bör även lagstiftningen justeras för att underlätta ytterligare; i dagsläget finns det ingen fördelningspolitik mellan kommunerna utan VA-taxan landar inom respektive kommun.

Nyckeln är att jobba både från statligt och kommunalt håll för att höja investeringsförmågan och öka kompetensutbytet, enligt Sverker Lindblad från Kommunutredningen. Det är helt enkelt dags att vakna på både lokal och nationell nivå.