UMEVA

Avslutade examensarbeten under 2014

Matavfall från matvarubutiker i Umeå

- Möjligheter till källsortering och minskat svinn, av Helene Myhrberg

Examensarbete i miljö- och hälsoskydd 15 hp

Avseende kandidatexamen

Rapporten godkänd: 23 april 2014

Handledare: Fredrik Lundmark


Avfallsmängderna fortsätter att öka i Sverige och under 2012 togs 4 398 680 ton hushållsavfall hand om. Hushållsavfallet består till en stor del av matavfall och man räknar med ungefär 90-100 kg matavfall per person och år från hushållen. Sorteras matavfallet ut från det övriga hushållsavfallet kan detta behandlas biologiskt genom rötning eller kompostering och på det viset kan man utvinna mer näring och energi. Vid rötning fås biogas som exempelvis kan användas som drivmedel, samt biogödsel som är ett bättre alternativ än mineralgödsel då man återför växtnäringen till kretsloppet.


Matavfall uppstår inte bara i hushållen utan även i andra verksamheter som exempelvis i skolor, restauranger m.fl. Från matvarubutiker uppstår stora mängder matavfall och troligen rör det sig om ca 67 000 ton varje år i Sverige. Matavfallet från butikerna håller ofta en högkvalitet vilket gör att det lämpar sig bra för rötning. Ett av Sveriges nationella miljömål anger att insatser ska vidtas så att 50 procent av allt matavfall från hushåll, storkök, butiker och restauranger behandlas biologiskt senast 2018.

Hanteringen av hushållsavfall och avfall jämförligt med hushållsavfall sköts av kommunerna. Huruvida matvarubutikernas matavfall räknas som hushållsliknande avfall är omdiskuterat men i Umeå anser man det vara jämförligt med hushållsavfall. Det kommunala avfallsbolaget UMEVA hävdar dock inte sitt monopol på matavfall från större matvarubutiker i dagsläget. De erbjuder endast hushållen hämtning av utsorterat matavfall medan verksamheter själva får höra av sig om de är intresserade av att sortera.

I resten av Sverige skiljer det sig en del åt i hur man gör och i en del kommuner har man börjat ta emot matavfall från matvarubutiker. I Växjö har man exempelvis en testverksamhet där man erbjudit en matbutik och en grossist att lämna sitt matavfall. Tanken är att i framtiden kunna erbjuda alla verksamheter att sortera. Växjö har sedan 2012 en förbehandlingsanläggning som kan ta emot så väl förpackat som oförpackat matavfall. I butiken som ingår i testverksamheten slängs matavfallet i så kallade matboxar, stora lådor som lyfts med pallyft. Matboxarna hämtas sedan och transporteras vidare till förbehandlingsanläggningen.


För att undersöka hur butiker i Umeå gör idag, samt intresse och attityder till sortering av matavfall, har personal från fem butiker i Umeå intervjuats. Utöver dessa har även butikschefen i en butik i Växjö som sorterar matavfall intervjuats. Frågor ställdes om sortering och möjligheter till sortering av matavfalls samt om rutiner och åtgärder mot svinn.


Intervjuerna visade att ingen av de besökta butikerna sorterar ut matavfall idag men att en planerar att börja till hösten 2014, dock inte i kommunens regi. Intresset bland de övriga butikerna var något varierande men de flesta var inte särskilt intresserade av att lägga ner särskilt mycket tid på att sortera matavfall och ta bort förpackningar om de inte måste. Däremot fanns ett stort intresse för miljöfrågor i övrigt. Fler har inte funderat på möjligheterna att sortera ut matavfall och för ett ökat intresse behövs mer kunskap och information samt ett fungerande koncept som inte tar allt för mycket tid i butikerna.


Det finns vissa möjligheter för sortering som UMEVA kan erbjuda butikerna i dagsläget. Alternativen är att sortera i bruna kärl, av samma typ som hushållen i Umeå har, eller matkvarn med tank. Matkvarn med tank används främst för storkök som skolor eller restauranger men skulle kunna fungera för butiker. När man använder matkvarn måste alla förpackningar avlägsnas först vilket ta tid i butikerna. När det gäller bruna kärl är det istället förbehandlingsanläggningen som bestämmer huruvida förpackningar måste bort. Då Umeås matavfall transporteras till Skellefteå innebär det att förpackningarna måste avlägsnas oavsett vilket metod man skulle välja, eftersom anläggningen där inte kan ta hand om förpackat matavfall. Bruna kärl passar troligen inte heller till riktigt stora butiker där stora mängder matavfall uppstår.


Enligt avfallstrappan ska vi i första hand sträva efter att minimera uppkomsten av avfall. Ändå kastas varje år stora mängder matavfall som hade kunnat användas annorlunda. Det har visat sig att hela 91 procent av de 67000 ton som uppstår är undvikligt matavfall medan endast 9 procent avses vara oundvikligt. Alla butiker jobbar med att hålla nivåerna av svinn låga. Bland annat genom noggrann planering och kontinuerligt arbete med att planera och utvärdera samt att ha kontroll på vad som finns i butikerna.

Det verkar också som att man kan minska svinnet genom att

  • Aktivt göra ändringar i de datoriserade beställningsprogram som de flesta butiker använder.
  • Fundera över hur man förvarar frukt och grönt, både när det gäller hyllor och kärls utformning och när det kommer till kylmöjligheter.
  • Tillaga mat som närmar sig bäst-före datum i butik
  • Sänka priser vid kort datum eller skänka till välgörenhet
  • Se över vilka konsekvenser kampanjer får på svinnet


Men för att minska svinnet verkar ändå det viktigaste vara noggrann planering och utvärdering och att ständigt jobba med varorna i butiken för att på så vis veta vad man har hemma och vad som måste säljas.


Läs hela rapportenPDF

"Det ska vara lätt att göra rätt"

- En kvalitativ studie över sortering av matavfall i flerfamiljshus, av Susanna Vainio

Examensarbete i miljö- och hälsoskydd 15 hp

Avseende kandidatexamen

Rapporten godkänd: 30 januari 2014

Handledare: Åsa Lavin Olofsson (EMG) och Jan-Olof Åström (UMEVA)


För att minska samhällets miljöpåverkan och resursförbrukning har gemensamma mål satts upp för avfallshantering. I maj 2012 fastställde regeringen nya etappmål, som innebär att senast 2018 ska minst 50 % av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara och minst 40 % behandlas så att energi tas tillvara. Även enligt Umeå kommuns avfallsplan för 2020 är målet att 50 % av den totala mängden matavfall ska sorteras ut.


Under år 2012 samlades det in 318 220 ton matavfall i Sverige, ca 33 kg per person. Detta var en ökning på mer än 15 % jämfört med året innan. Matavfall samlas in i drygt 160 av Sveriges 290 kommuner, och flera av de andra har planer på att starta.

I Umeå infördes insamling av matavfall etappvis med start 2007. År 2012 var utsorterings-graden 33 %, och 24 kg matavfall per person samlades in för biologisk behandling. För hela landet var medelvärdet för mängden matavfall som behandlades biologiskt 31 kg per person och medelvärdet för andelen matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker som återvanns genom biologisk behandling var 32 %.


Utsorteringsgraden ser olika ut för boende i villor och för de i flerfamiljshus. I villor i Umeå sorteras ca 2/3 av matavfallet ut och i flerfamiljshus 1/3. För att i framtiden kunna öka utsor-teringsgraden även i flerfamiljshus genomfördes denna studie. Syftet med studien var dels att undersöka vilka faktorer som påverkar sortering av matavfall i flerfamiljshus, dels att ge kun-skap om olika framgångsfaktorer för återvinning av matavfall från några svenska kommuner, där insamling av matavfall sker i högre grad än i Umeå. Studien genomfördes på uppdrag av Umeå Vatten och Avfall AB (UMEVA).


Läs hela rapportenPDF

Senast granskad: 2014-05-14 15.22

Vatten och Avfallskompetens i Norr AB | Postadress: 901 84 UMEÅ |

Telefon: 090-16 19 00 | Telefax: 090-12 54 08 | E-post: vakin@vakin.se